Efter en relativt fartfylld dag ligger jag nu i soffan med en kopp te och surfar runt bland mina favoritbloggar. De flesta verkar vara tillbaka på jobbet eller i skolan efter semestern nu. Alla verkar så peppade, glada att få köra igång med nya projekt och göra nya storsatsningar. Alla är laddade. Redo att erövra världen på nytt! Det här är en känsla jag själv älskat genom åren. Peppen på nystart! När jag var liten älskade jag sista veckan av sommarlovet då jag följde med mamma in till stan för att skaffa nya skrivböcker och nya höstskor. Jag kan fortfarande minnas den pirriga känslan i maggropen dagen före skolstart. Ryggsäcken står färdigpackad i hallen och morgondagens kläder ligger omsorgsfullt vikta på en liten soffa intill sängen i mitt flickrum. Nystart! Jag har alltid älskat hösten för den saken skull. En chans att börja om på nytt och en chans att vända blad. 

Jag får erkänna att den där peppande och pirriga känslan som hösten brukar ge mig inte riktigt har infunnit sig i år. Inte ännu i alla fall. Fast det klart. Det här är den första hösten någonsin då jag verkligen inte vet vad som väntar mig. Jag har alltid förut haft en skola eller ett jobb att gå tillbaka till som varit redan bekant för mig. Den här hösten bjuder på så otroligt mycket nytt, på en och samma gång! Nytt boende i veckorna, bara nya och okända ansikten, ny plats, ny skola och skolämen jag inte stött på tidigare. Är det här något för mig? Kommer jag trivas? Jag vet inte ännu... 

Vad det lider går min andra och näst sista semestervecka mot sitt slut. Jag har börjat förbereda mig så smått inför skolan genom att köpa nya anteckningsböcker, tvätta kläder och hämta ner den stora resväskan från vinden. Usch. Just nu känner jag mig inte så särskilt peppad på hösten överhuvudtaget. Den varma trygga och omhuldande sommaren får gärna hålla sig kvar ett tag till. Något annat är jag ännu inte redo för.